Varifrån namnet "Lövestad" kommer är inte riktigt klarlagt men jag kommer ihåg en berättelse jag läste i början på 80-talet. Det ursprungliga namnet är Löthesta som senare blev Löfvesta och Lövestad. Jag tror att det var vid 1100- eller 1200-talet som det fanns en bosättning vid Tolånga å i trakterna av där Lövestad by ligger idag. När man på den tiden tvättade kläder och dylikt i Tolångaån bildades skum och det är därifrån Lövestad skulle ha fått sitt namn. Löthe är en äldre form av luta.

Lövestads församling ligger långt österut i Färs härad i Skåne. Lövestad är sedan 1974 en del av Sjöbo kommun. Till Lövestad församling hör Heingeskog, Heinge, Ry, Bäretofta, Nilstorp, Lövestad by och Lövestad stationssamhälle. Fågelvägen är det ca 13 km från den norligaste punkten till den sydligaste och från öster till väster är det 8,5 km.

Det finns skog i bygden, Nyvång och Åsarna. Åsarna bestå mest av gran medan Nyvång uteslutande består av lövskog där boken dominerar. Förr och under andra världskriget var skogen mycket viktig, kanske allra mest för uppvärmning. Den skapade också välbehövliga arbetstillfällen, särskilt under åren 1930 - 33. I Holma, som ligger i den södra delen på gränsen till Vanstad fick bönderna efter enskiftet en torvlott som bröts till husbehov. Torvbrytningen skedde fram till och med andra världskriget. De lösa jordlagren som till stor del vilar på urberg användes under större delen av 1900-talet till fyllnads-, vägbyggnads- och byggnadsarbete.

När järnvägen byggdes mellan Eslöv och Ystad växte det upp en rad stationssamhällen, däribland Lövestad. När det beslutades om stationens placering hade man stora förhoppnbingar på framtiden. Tanken var att det skulle växa upp ett stort och livskraftigt samhälle med hjälp av järnvägen. För att samhället skulle få plats att växa så placerades stationen lite mer än en kilometer från Lövestad kyrkby. Förhoppningen var att det nya samhället byggas ut och så småningom växa ihop med kyrkbyn. De förbättrade kommunikationerna skulle leda till att affärsmän och hantverkare skulle flytta till Löveatad och med dem skulle det komma fler arbetstillfällen och Lövestad skulle bli en centralort för den omkringliggande bygden. Men förhoppningarna slog fel. Visserligen fick Löveatad en funktion som centralort, men inte alls i den utsträckninga man hade hoppats på. Stationssamhället och kyrkbynväxte alrig ihop och efter e950 har samhället tvärtom minskat i betydelse. Det hänger bland annat samman med urbaniseringen och jordbrukets utveckling. Mekaniseringen inom jordbruket både inne och ute har lett till att dagens jordbrukare kan sköta mycket större arealer jämfört med för 50 år sedan.

Nägra större arbetsplatser typ industri har aldrig funnits i Lövestad men fram till 1970-talet fanns det småföretag som syllelsatte ca 10-20 personer. Exempel på dessa är Lövestad mejeri och Lövestad andelsbageri. Mejeriet grundades 1894 och var en eknonomisk förening som ägdes av lantbrukarna. I början av 1970-talet hade mejeriet 7.000.000 kr i omsättning och nio anställda. Varje dag kom det in 20 - 30.000 liter mjölk eller tio miljoner liter/år. Andelsbageriet grundades 1950, i början av 1970-talet var omsättningen över 800.000 kr. Det fanns åtta heltids- och 4 deltidsanställda och man bakade 1.000 kg bröd dagligen.

Utdrag ur Skåne - vår mörklagda bakgrund

Mars 1978
I Lövestad sker en sammanstötning mellan en svensk ryttartrupp och ett hundratal av bygdens partisaner. En svensk löjtnant meddelar att "14 eller 16 snapphanar blevo på platsen".

Maj 1678
Svenske kaptenen Simon Bengtsson rapporterar att "snapphanarne" i Brandstad i Färs härad fångat en ryttmästare och en ryttare ur von Aschebergs regemente "Och då var komna upp i skogen vid Lövestad, har de först stekt kvartermästaren över elden, tills han blev både svart och brun och därpå rådbråkat honom och lagt honom på stegel och hjul. En bonde hade beordrats att hugga av ena handen på ryttaren, som därefter blivit frigiven med beskedet, gå nu till den svenske kungen och och säg, att snapphanane haft fatt i dig."